Jag tycker det är så jääävla konstigt. Alla känner sig grymt träffade av meningen, och jag citerar: " Jag är som jag är när jag inte blev som jag skulle " slutcitat.
Så, alla är coola, fräcka och annorlunda. Alla har sig eeegen stil och tycker att riktigt udda människor är såå coola. Verkligen urballa.
NEEEUUU.
Det stämmer dock inte. Verkligheten är liiite mer åt det fejkade hållet, inte sant?
DU ska få vara annorlunda, cool och häftig. Alla ska ge precis fan i hur du ser ut för du bryr dig fan inte ett dugg.
Då är du häftig! Precis lika häftig som du sen är när du sitter och viskar med dina kompisar om hur "Konstig och annorlunda" någon annan är, himlaar med ögonen och fryner på näsan. Då är du också riktigt häftig. Precis lika häftig som du är när ditt självförtroende är på topp och du står över alla andra i hela världen för att du totalt vägrar att vara mainstrem.
Kanske också lite för att du såg att Rihanna hade håret så på bilden i se&hör.. kanske det är okej att vara annorlunda då för hon var ju det. Hon var ju det först. Och om nån skulle säga någonting om det, då vet du ju, innerst inne, att det är inget fel på dig, för hon har det också så.. och hon är ju känd.

Då är du okej, i vilket fall som helst är det okej att vara annorlunda.. typ. Men en grönfärgad tuppkam, uik. Sånt går fan inte bara för sig. Rihanna skulle ALDRIG ha det så. Det är inte okej. Så nu viskar vi, kollar snett. Vi fnissar och himlar med ögonen åt hur otroligt speciellt nån annan måste tro att den är genom att gå ut med en sån på huvudet. ..Hoppas bara ingen gör det när jag kommer med mina nya skor imorgon. De måste ju vara okej, ja menar, de är ju moderna. Klart de är okej.. minst två tjejer hade ju såna på sig förra veckan..

Nästa dag när du har dina skor på dig så är du så häftig. Även om du såg två tjejer som hade dem förra veckan så är det ju ingen här som har dem. De gör dig annorlunda. De får dig att känna dig lite speciell sådär, lite häftig som vågar ha nått ingen annan har. Och ifall den där idioten med tuppkammen himmlar med ögonen mot dig idag, då vet du ju, att även om han inte verkar fatta det, är du cool.

Om inte annat så har du säkerligen en ström av precis lika häftiga och annorlunda kompisar bakom dig som mer än gärna joinar dig med att klanka ner på andra för att höja sitt eget ego tillräckligt mycket för att själva vara speciella.

Kollade på Simone igår innan jag somnade, tror det var det som fick mig att drömma superskumt. Wierd.
Kollar på Jersey shore idag. Helt sinnestört program. Rätt kul!









+ att jag & Tina tjänade 100 kr var för att bara råka vara hemma, mamma kom hem och sa "ta ni pengarna som blev över igår" Bra sånt! Lägger den på Kims rum, damn. Fortsätter det i denna takten så är telefonen snart avbetald. Like.



Och! Folk är idioter.

Panikångest

Åh. Jag är så trött på det!! SÅ jävla trött på det! Försöker bara träffa någon emellanåt så man inte blir en fullkomlig eremit. Men nej. Då börjar det. Va tog det denna gången, fem minuter? Panik. Kallsvettas. Måste därifrån. Allt rasar runt en. Stressen, åter igen paniken. Kommer hem. Hinner innanför dörren, sen är alla problem som bortblåsta. Helt lugn.
Imorgon ringer jag till läkaren. Jag orkar inte!

Läs mer om panikångest:

http://www.sps.nu/panikangest/

Ikväll blir det pizza. Suveränt. Ska plocka upp ett par bra filmer också tills senare. jag har varit godissugen exakt hela dagen, ska äta det ikväll. Mycketmycket underbart tycker jag. Så skulle man haft det dagligen.

Oj. Råkade klicka bort allt.
Ingenting att haka upp sig på.. ingenting att haka upp sig på.. ingenting..

iaf.
Jag berättade att jag har gjort nytta här hemma nu, på eget bevåg. Dammsugade nedanvåningen, hängde tvätt, vek tvätt och gav katterna mat. Nu återstår att ta ner tvätten från mitt rum och eventuellt tömma diskmaskinen om det behövs.

Nyttig, däremot. Det är en helt annan historia. Jag har inte ätit något nyttigt, what so ever, på ungefär 3 dagar. Kanske fler. Turligt nog har jag inte gått upp nått i vikt. Hade jag gjort det så hade jag förmodligen slutat. Eller ja, det vet jag att jag hade gjort. Är absolut inte sugen på mat, alls. Bara massa skit. En banan till frukost, två muffins till middag. Inte ens goda muffins. Mina muffins blir aldrig sådär fluffiga. De sjunker ihop och bli platta.

>>>

Tror jag ska fortsätta läsa boken jag fick av Kim när jag fyllde 20 för några veckor sedan. Kepler - Paganinikontraktet heter den. Det är en kriminalroman, tror det är ganska spännande men har inte kommit in i den riktigt ännu. Rätt skönt att sitta inne eller ute under en filt och tak när det är sånt här väder och bara läsa. Till skillnad från många andra har ja inget emot regn dugg och kyla. Däremot tål jag inte när det är för varmt, kvavt eller solen gassar sönder en. Då trivs jag inte alls.

Fredag!
Helgen börjar för många. Fester och dylikt. Timmy har grillfest imorgon, jag tackade nej. Mestadels trevligt folk och det inkluderar mina 3 syskon, men alkohol överhuvudtaget känns så fruktansvärt illa.
Kommer inte mycket bra ur flaskorna.

"Alkoholen har våra hjärnor som målorgan."



Jag hatar alkohol. Vad den gör med folk och får folk att göra mot varandra. Trött på ursäkterna. Att bli full var ditt val, ditt beslut, du tog det. Du får stå för konsekvenserna. Det är inte synd om dig för att du inte hade gjort det nykter.
Du är fullt kapabel till att välja själv.

Jag hade helt klart kunnat gå på festen utan att dricka. Men jag vill inte göra det. Är inte speciellt sugen på att socialisera mig med alkoholpåverkade. Känns alldeles för utsatt. Så jag stannar hemma istället, kanske hittar en passande text att skriva dit på tavlan ja håller på med, tänkte nått i kursiv text faktiskt, i högra hörnet:

Onsdag.. Jag har trott att det är Onsdag hela dagen. Tills jag såg hur många tabletter det låg på pappas plats. Det är Torsdag idag. Jag har missat det fullständigt. Dagarna flyter samman känns det som. Ena dagen är den andra lik, skrämmande.

Det gick bra att hjälpa mamma. Satte bara färs på pinnar. Tjänade 100 kronor iaf, gav dem till Kim när jag kom hem. jag ska köpa hans telefon, han vill ha ny igen så jag får den billigt.

1000 kronor för en Samsung:












Bra när man kan dela upp betalningen så tycker jag. Han har inte köpt sin nya ännu och hade inte alls bråttom att få betalt. Sånt känns bra.
Jag bakade muffins ikväll också, de blev sådär. Pratat lite med folk och fått lite ur mig med som ja hade dåligt samvete över idag. Det kändes skönt. Hoppas på att bli mitt vanliga jag snart, hjälpa andra istället för att själv behöva bli hjälpt.
Hade vatt nått de.

Nu ska jag snart kolla klart på Shrek, kanske till och med hinner se Shrek 2 om ja inte somnar. Skulle inte förvåna mig iom att Smulan stampade på mig redan 0530 imorse.

Fortfarande samma dag, samma duggande.
Samma tankar. Spinner runt i huvudet, svårt att stoppa. Svårt att hänga med.

Senare idag ska jag upp till mammas jobb. Ska göra 300 stycken grillspett. Skönt, känna sig lite meningsfull sådär.
Hemskt att vara arbetslös, framtidslös. Sitta hemma. 8 IG gick jag ut med i början av sommaren. Skoltrött så det sved i hjärtat.
Vad jag ska göra nu det vet jag inte. Det verkar inte någon ha koll på.
Jag vill måla. Kanske bli piercare. Borde ta tag i mig själv. Skaffa körkort, hade kanske varit en bra början. Prata med någon, sortera ut lite.

Svårt att välja när man inte vet vilka alternativ man har. Svårt att fokusera på sig själv när man sårar andra genom att göra det. Det är för mycket. Jag orkar inte. Vet inte om jag vill.

Det är så det är. Varenda dag.
Illamående, magvärk. Huvudvärk. Smärta i bröstet, oro. Nervösitet. Känslan av att vara så mycket av sig själv utan att egentligen veta vem man är. Ovissheten. usch.
Inte veta vart man är på väg. Jag tycker det är hemskt.

Hemskt att erkänna det för andra, ännu värre att erkänna det för sig själv.
Jag mår dåligt. I huvudet. Det går ut över de man inte vill att det ska gå ut över. Det gör inte saken bättre. Samvetet ruttnar sakta. Det är inget man vill. Jag vill inte ha uppmärksamhet, jag vill bara slippa behöva den.
Slippa oroa sig över minst lilla. Slippa ta avstånd från livet för att man är så jävla rädd.

Det var detta jag menade med kaos. Mitt eget personliga kaos.

Inledning

Detta, är jag. Detta är min blogg mina tankar och mitt liv, välkommen in i kaoset.

Det är Onsdag idag. De duggar ute. Jag är hemma själv. Konstigt mycket hemma själv för att bo i ett hushåll på 6 personer. Mamma, Pappa. Kim Tina och Mia, och så jag. De brukar aldrig vara någon hemma på dagarna, men alltid fullt på kvällarna. Är nog så hos många skulle jag tro. Deadsilent hela dagen, skönt. Jag uppskattar att vara själv. Umgås med mig själv, det är rogivande. Men jag tycker inte om att vara med mig själv bland en massa andra. För att komma tillbaka till kvällarna hemma hos oss: Mamma, pappa och Kim kommer hem från jobbet. Tina och Mia från sina sommarjobb eller skola. Full panik, alla har varit med om tusen saker. Kim Tina och Mia har träningar, och respektive. Så inte nog med att vi är 6 personer som bor här. Ibland, väldigt ofta, är vi 9 personer.
Och så jag. Som spenderar mestadels av kvällstiden med att gömma mig från alla andra på ett eller annat sätt. Går inte så jättebra med tanke på att dörren till mitt rum fortfarande inte är lagad. De fattas tydligen nån viktig skruv. Jag tycker det är passande på nått sätt, många sätt.
Vi har en hund med, två katter. Den ena katten är min, henne köpte jag när jag började förskolan. 6 år gammal. Mamma visste ingenting. Nu har jag haft henne i 14 år. Vår andra katt tillhör Mia, Mammas kompis köpte den av oss men lämnade tillbaka den pga allergi. Synd. Unge till min katt, dubbelt så stor och seg i huvudet. Tycker inte om den katten alls, aldrig gjort, ingen aning om varför. Hunden däremot, honom avgudar jag.

Så. Sum sumarum:
Mamma Pappa Kim-Joanna Tina-Robin Mia-Timmy, jag.. . Smulan, Riff och äcklet Sigge.


Första inlägget klart.